Brottsförebyggande Rådet, BRÅ, har genom enkäter och intervjuer tagit undersökt befolkningens narkotikavanor. BRÅ har frågat och befolkningen har svarat. Hur det egentligen ligger till med verklig konsumtion av narkotiska preparat, har BRÅ inga uppgifter om.
En person får frågan om sina narkotikavanor – hur sanningsenligt är svaret? Svaret kan vara allt från en underdrift till en överdrift. Minns själv hur en liknande undersökning genomfördes under min gymnasietid på 1960-talet. Vi satt samlade i skolans aula, trångt och jag delade skrivbord med en klasskompis. Visst hade vi blivit erbjudna knark, massor. Det var liksom tuffare så. Och jag ljög, ville ju inte framstå som mammas gosse. Minns också när resultatet presenterades senare och hur upprörda myndigheterna blev över att knarket var så spritt. Sanningen för egen del var att jag aldrig blivit erbjuden några narkotiska preparat – aldrig – fast jag rört mig i alla slags miljöer i olika svenska städer. Tydligen en mammas gosse, ända upp i pensionsåldern.
- Statsministern utgår från BRÅs svar som fakta och dra slutsatser att överklassens barn knarkar mest och därigenom finansierar den organiserade brottsligheten i utsatta förorter.
- Dessutom har han lyckats flytta fokus från tillkortakommanden hos de myndigheter som statsministern ansvarar för – och flytta över skulden och orsakerna till överklassens Danderyd.
- Och vi för en meta-diskussionen om något helt annat än knarkandet i samhället, skjutningar och organiserad knarkhandel.