http://www.expressen.se/nyheter/nya-ministern-sagas-efter-radiointervju/
Alice Bah Kuhnke fick hård kritik för en intervju i P1 Morgon, där hon svarade undvikande eller inte alls. Trots att hon fick öppna frågor, grejade hon inte det.
Det kan ju vara så att hon hittills seglat fram på ”en räkmacka” dvs bemötts med överdriven välvilja och inte kritiserats i intervjuer. Detta kan ha invaggat henne i en falsk trygghet: att hon grejar det mesta och att hon kan gå på rutin.
Drar mig till minnes flera andra likande exempel. Mona Sahlin, litade troligen på sin charm och rutin när hon drogs ner i Toblerone-affären. Hon tog inte kritiken på allvar, utan litade på att det brukade fixa sig.
Carl-Henric Svanberg blev troligen också överraskad över reaktionen på hans ”small people” och tydligen hela BPs oljekatastrof. Han hade ju varit Ericssons guldgosse och glidit på en framgångsvåg – och kanske också lurats in i en falsk trygghet om att det brukar fixa sig.
Lärdomen är dock att det är bara amatörer som ställer upp i media utan att ha övat och repeterat innan. Vad ska jag säga, vilka frågor måste jag läsa på? Vilka är de värsta frågorna?
Det finns inga gamla meriter som funkar i direktsändningens värld. Det är bara nu – nu – nu som gäller. Då måste man vara påläst och förberedd.
I söndagens Agenda valde Bah Kuhnke att inte alls att medverka och svara på frågor om presstödet. Kanske var det för att hon ändå känt på sig att hon måste förbereda sig mer, eller inte vara med alls.