I Ryssland ekar lögnerna, skriver DN:s ledarskribent Elsa Kugelberg. Hennes fokus ligger på de ryska journalisternas bristande möjlighet till att kritiskt granska makten men också hur utländsk media hindras från att göra sitt jobb fullt ut.
Men det finns ytterligare en aspekt på spridandet av lögner och halvsanningar – de mediehus som i väst helt frivilligt (omedvetet?) medverkar i att sprida lögnerna.
Det finns en naiv inställning om att två motstående sidor kan hitta en sanning i mitten.
”Du är en idiot!”
”Nej det är jag inte, men låt oss mötas i mitten: jag är en halvidiot!”
Därför blir jag så förvånad att de ryska uppgifterna så ofta återges, utan någon kritisk källkritik. Det finns många exempel på detta. I förrgår publicerade DN en artikel om en Nato-övning i Ukraina.
http://www.dn.se/nyheter/varlden/usa-deltar-i-militarovning-i-ukraina/
Artikeln kommenterades av bloggaren Wiseman på följande sätt:
”Denna övning har hållits årligen sedan 2006 och är känd sedan lång tid i förväg. Denna kända, enligt svenska media, ”större övning” ska jämföras med de ryska oannonserade beredskapsövningarna om över 100 000 man och framförallt med förra veckans luftlandsättningsövning där 20-talet transportflygplan anflög mot baltiska gränsen och fällde fallskärmstrupp över ett övningsfält nära estniska gränsen. Vilket uppträdande som är det stora hotet för en oönskad eskalation torde vara uppenbart.”
Wisemans upplysningar hade ju DNs läsare varit betjänta av – för att vi bättre ska kunna ta ställning till världens händelser. Men om den västliga pressen underlåter att ta en egen källkritisk ställning till propaganda, är vi illa ute.
Jag helt enkelt inte förstå den svenska mediekårens förstående inställning till den ryska propagandan – och vill helt enkelt inte hantera den för vad den är. Lögner.
Elsa Kugelbergs artikel: http://dela.dn.se/AB8hdGKzuUGWxNaeND0INRgeTba2oZ1U_lJ4I42mMJAWwGflCIGM0GKhFUOmFTlPtJ-Nc_r3h0wrmhBS5gLpqQ,,