En osann källa blir inte sannare bara för att den citeras korrekt

Dagens Nyheter hade den 7 juni ett ambitiöst reportage från en resa genom Estland, Lettland och Litauen. http://fokus.dn.se/balterna-hukar-under-hotfull-skugga-fran-ost/ Artikeln var skriven av Michael Winiarski. Det är möjligt att han blivit förd bakom ljuset eller själv fallit offer för myter och klichéer. Även om en reporter återger ett citat korrekt, men om den intervjuade har fel, ljuger eller far med osanning – så blir ju inte det publicerade mer rätt – det är fortfarande fel. Det är därför en reporter inte får nöja sig med det sagda, utan måste kolla sanningshalten.

Det föranledde mig att skriva följande mail till Michael Winiarski:

Hej Michael,

Det var intressant att läsa din långa artikel om resan i Baltikum.

Det finns dock några uppgifter där du har litat för mycket på dina källor.

Till exempel: ”Att ryskan inte får användas i kontakter med myndigheter.” All information till medborgarna finns på ryska (och engelska, kolla hemsidan narva.ee) och de flesta tjänstemän i offentlig förvaltning är rysktalande, i synnerhet i östra Estland.

”Utbildning på modersmålet … förvägras ryssarna idag” – överallt i områden där de rysktalande bor, finns det ryskspråkiga skolor. Där var tidigare ryska det enda undervisningsspråket. Nu försöker man introducera vissa gymnasieämnen även på estniska, vilket skulle förbättra elevernas möjligheter för att skaffa sig jobb.

Du nämner också medborgarskapet. Alla som bott i Estland i fem år, kan ansöka om medborgarskap. Kraven är ganska rimliga: lite kunskap i estniska, samhällskunskap och om det estniska styrelseskicket.

Dessa krav gäller inte de för barn som är födda efter Estlands självständighet 1991. Alla som är stadigvarande bosatta i Estland har samma rättigheter, oavsett medborgarskap, förutom deltagande i val till Parlamentet. Därför har det estniska medborgarskapet inte haft någon större betydelse för tex ryssarna. En person med ryskt pass kan röra sig i Europa och i Ryssland utan visum. De ryssar som har Estniskt pass måste däremot ha visum för att besöka Ryssland.

När det handlar om integrationen kan problemet faktiskt vara det omvända: Det går alldeles utmärkt att bo, studera och arbeta i Estland, utan att kunna ett enda ord estniska. Därför har varken Natalja eller Jevgeni något egentligt motiv att lära sig estniska eller försöka ta reda på vad som händer i Estland, eftersom de istället tittar på ”Putins-TV”.